fredag 12 februari 2010

Min husläkare sa.....

Min husläkare sa.....vilket trist liv du har....så sa hon när jag förklarade hur jag har det numer.
Ja så kanske den friske ser det....men jag och alla andra som har samma diagnos....har inget val.
Nu blir det ju så att man omvärderar livet när man blir sjuk.....det som förr var så viktigt blir plötsligt ganska oväsentligt .
Visst....jag skulle vilja ut och resa...se mig om i världen.....men eftersom min ork inte klarar det....så får jag skjuta det på framtiden....kanske göra en kortare resa hemma i sverige istället.....och glädjas åt det.
Bara det att kunna gå en kortare promenad utan att bli dålig efter gör att man blir glad.
Att veta att trots allt så har jag familj och vänner.....

Det finns massor med saker jag borde ta tag i....och jag vill ju göra det men kroppen klarar inte det idag....och det blir bara tok om jag tvingar mig....

Det känns som ett berg framför mig....som jag måste bestiga för att komma framåt....
Lika bra att vänta till i morgon....se då vad och hur jag ska göra.....

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar